Har sovit så fruktansvärt dåligt, har haft mardrömmar hela natten och vaknat i panik med tårarna strömmande ner för kinderna och jag har inte vågat somna om på någon timme.

Varför finns mardrömmar?

Jag börjar inse att jag är tragisk och feg, inte på sättet att jag inte står upp för vad jag säger eller tycker, eller att jag inte kan klara mig själv.

Utan jag är rädd för att folk ska glömma mig, att jag ska tappa kontakten med folk jag knappt har någon kontakt med.

Jag vill flytta ifrån Norrtälje, jag vill verkligen inte bo här, men jag vågar inte flytta!

Mina få riktiga kompisar är modiga, och jag avundar dem något helt otroligt, en pluggar i Värmland, en ska åka till USA och vara au pair, de har planer, de vill någonting i livet, de har en plan, åtminstone kortsiktigt, jag vet inte ens vad jag ska göra nästa vecka.

Jag själv sitter här i ett jävla hörn som jag själv målat in mig i. Jag bor hos föräldrarna, jag har en ofärdig utbildning och jag har inte kommit någonstans i livet, och det är bara drygt 9 månader tills jag fyller 20.

Vad fan vill jag bli? Vad vill jag göra? Vill jag ha familj? Vill jag leva ensam? 

Jag kan stå och kolla på mig själv i spegeln och känna mig äcklad. Jag sviker mig själv, jag kan inte ens lyckas med att gå ner i vikt, jag kan inte lyckas med att hålla ihop ett förhållande, jag kan inte lyckas med någonting. 

Måndageftermiddag, finns det något värre än måndagar?

Eller jag ska väl kanske inte gnälla så mycket jag som faktiskt inte varken jobbar eller går i skolan just nu. Och om det är något som är ångestframkallande så är det att gå hemma hela dagarna.

Men men, nu börjar jag se fram emot onsdag, då jag ska tillbaka till sjukhuset och få reda på när jag kan börja jobba igen. 

 

Jaja, nu ska vi sluta gnälla, varje måndag man upplever är ju ett bevis på att man har överlevt helgen ännu en gång!

Att jag upplever denna måndag är ett under med tanke på att jag slog halft ihjäl mig i fredags, jag har blåmärken och ont över hela kroppen. Men är man kanon så får man ju skylla sig själv helt och hållet!

 

Sedan har jag spenderat resten av helgen i sängen och i soffan, bara haft det mysigt med min mysis.

 

Var även och kollade på en teater i Rådmansö Kyrka som min lillebror var med i. Konstig, men bra!

Jag vill bara spy ur mig allt jag känner här på bloggen, men är så fantastiskt rädd för att fel människor ska läsa, dem som jag vill ska veta men ändå inte. jag vet inte vad jag vill, jag vet inte vad jag gör, allt är bara som på ett rosa moln och ett grått helvete, samtidigt. Tror jag ska gå tillbaka till att inte känna någonting igen, det är mindre förvirrande så. 

vädret är vidrigt, jag har vidrigt tråkigt, kaffet som jag nyss gjorde smakar vidrigt, jag har vidrigt ont i huvudet, jag är vidrigt trött och jag är vidrigt less på att gå med gips och kryckor.

ni ser, allt är vidrigt! Det enda som inte är vidrigt är att sitta på weheartit och kolla bilder, det är väl det enda som ljusar upp dagen lite! I övrigt är detta en skittorsdag.

men imorgon är det fredag, då får vi se vad som händer, är sugen på öl jag!

Vaknade strax innan 8 för att jag skulle hinna ringa ungdomsmottagningen när de har telefontid, VARFÖR har de bara telefontid i 45 minuter? kanns det som ett vettig grej?

 

När jag ändå var vaken passade jag på att ringa till lite olika veterinärer för att få fram bästa pris för kastrering och 1-års vaccin till Disa.

Så jag har fått ganska mycket gjort nu på morgonen, men nu är det totaltdött, har suttit och lyssnat på musik, spelat facebookspel och druckit upp min kroppsvikt i kaffe, allt i min lila sparkdräkt!

 

Jag vill bara slippa gipset nu, vill börja träna, vill gå kurser med Disa, vill kunna gå långpromenader och springa med hundarna, och framför allt - jobba, har aldrig saknat något så mycket i hela mitt liv som mitt jobb!

Nu är man ju innesittande och det jobbigaste man gör är att gå till toaletten eller ut på trappen med hundarna. Det suger.

 

 

är så sugen på att börja blogga på riktigt igen, men om vad?

och ska man stanna kvar på blogg.se eller byta till någon annan domän?

alla ÖSER på med tips om vad ni vill läsa och vart man ska blogga!

 

Varför ska man vara student för? Jag kanske inte ens ska kalla mig student, jag går ju inte ens till skolan, och jag kan inte jobba, vad fan gör jag med mitt liv?

Har suttit och suktat på lägenheter idag, och jag vill verkligen flytta hemifrån, till mitt eget - där man kan gå klädd i vad som helst, eller ingenting alls, utan att någon ska bry sig. När man kan sova hur länge som helst, eller inte sova alls. Att komma hem och bara göra ingenting eller allt. 

Fy fan, det är ett sånt jävla nederlag att ha flyttat hem igen, efter att ha bott hemifrån i 10 månader, det är nog det värsta jag har gjort. Man får ju inte mer längtan när man har fått känna på hur det känns. 

Att bo hemma suger, inte för att jag inte älskar mina familjer, utan mera för att jag vill ha något jag kan kalla mitt eget. Men så länge jag springer runt på kryckor är det inte ens att tänka på, jag skulle säkert klara det också, men jag har ju inga pengar. 

Jag längtar bara till sommaren, när man börjar jobba, på riktigt - och få en riktig lön.